Jan in person
Jan
Portraited by
Kajsa Dymling
Jans123.se  My space on the web







Senaste uppdatering / Last update : September 25 / 2009 (Teknik/Akustiska problem)


     Hem
Om jans123

Teknik
Möten
Texter
Bilder
Länkar
    Home
About jans123

Tech - stuff
Meetings
Texts
Images
Links

Akustiska problem - Delar av ett arbete som håller på att bearbetas. Det här är mest småprat kring problematiken kring buller och vibrationer.
http://jans123.se
Akustiska problem

Den här utgåvan av surr ägnar jag helt åt akustik och då främst som lite småprat om maskiner och byggnader. Akustik är en vetenskap och som sådan kan allt behandlas matematiskt, men det är inte lätt att tränga in i den och det finns så många variabler hela tiden att det kan vara bättre att försöka skaffa sig en fingertoppskänsla för vad som händer och bygga vidare därifrån. För den som vill studera på djupet så brukar universitetens och högskolornas byggprogram erbjuda de bästa förutsättningarna. Det finns också företag som har mer eller mindre avancerade program för utbildning i mätteknik.

Buller eller bara ljud?
Akustik behöver inte alltid innebära obehag, vem har t.ex. inte sin favoritmusik eller sin favoritmiljö vid havet, i skogen eller var det nu kan vara. Det är främst när det gäller sådant som vi människor konstruerat som akustik förknippas med buller och därmed problem av olika slag såsom skador eller obehag.
Det finns massor av litteratur på området som är både mera vetenskapliga och mera detaljerade än vad jag kommer att åstadkomma här, men förhoppningsvis kan mina erfarenheter leda någon in på vidare studier. Främst har jag här funderingar kring åtgärder av olika slag för att minska risken för just skador och obehag.

Ordningsföljd
Ett ord på vägen: I texten som följer kommer exemplena att blandas lite huller om buller, men ta inte illa upp, jag kommer att stanna upp lite här och var och både peta och gräva. En del illustrerade exempel är på G, men det kan ta ett tag.

Varför den här texten?
Den här texten är resultatet av ett par diskussioner jag nyligen haft och den är ännu inte tänkt att bearbetas vidare eller struktureras upp, med undantag för de illustrerade exempel jag lovat ovan, men om det finns några användbara godbitar så var så god, ta för er.

Ljud
Först och främst vill jag att mitt språkbruk blir förståeligt. Ljud består av en kombination av tryckvariationer och rörelse.
Exempel: Ett slag på ett membran (trumskinn) får det att röra sig och trycka på luften på andra sidan. Luften rör sig och trycker hela tiden på ny luft allteftersom tryckvågen fortplantar i takt med att luften rör sig. Stöter tryckvågen/luftrörelsen på ett hinder som en trumhinna i ett öra byggs det upp ett tryck. Kraften på trumhinnan får benen i örat att röra sig och rörelsen fortplantar sig vidare in i örat –vi hör. Jag kommer att ta upp vikten av att skilja mellan tryck och rörelse senare, vi går direkt till ljudkällor och då tänker jag främst på ljud som vi med våra begränsade öron kan höra.

Ljudkällor
Jag brukar skilja på aktiva ljudkällor och passiva ljudkällor. Andra må ha sina benämningar, men så säger jag. En aktiv ljudkälla är (för mig) något där vi tillför energi utifrån för att få ett arbete uträttat, men som läcker energi i form av ljud. En passiv ljudkälla är något som ”bara skramlar med”. Nu går det att bryta ner allt hur långt som helst. Det här är mitt forum och här tillåter jag mig att bestämma hur kurvorna skall tas ut, fast ta t.ex. en stämgaffel, är den en aktiv eller passiv ljudkälla? ;-)

Energi
Ljud är egentligen inget annat än en transport av energi. Många som har kraftiga stereoanläggningar och som tycker att de har pejl på läget blir säkert förvånade om de får veta att en watt akustisk effekt i ett normalt vardagsrum snabb skulle ge bestående hörselskador –det är fråga om sekunder… Buller är således lite energi som ger stora bekymmer. Verkningsgraden i ljudanläggningar ser jag ingen anledning att ta upp här.

Motorer
Motorer är notoriska ljudkällor –åtminstone om de har roterande delar. Elmotorer har komponenter som snurrar runt och ger bullrande luftvirvlar. Deras lager vibrerar och låter. Kuggväxlar och transmissioner har defekter som också ger upphov till vibrationer. Intuitivt har väl de flesta tekniker en basal känsla för allt det där så vi går raskt vidare.

Åtgärder?

Öka precisionen!
Genom att minska glapp, jämna till friktionsytor och banor för kulor och hjul så minskar vibrationerna, fast det brukar kosta på. Minskat glapp och finare ytor kan ge mindre plats för smörjmedel som ju både minskar friktionen och kyler. Dessutom kan minskat glapp ge bekymmer om olika komponenter utvidgas lite olika vid temperaturväxlingar. Har man otur kan det byggas upp okontrollerbara krafter i lager och axlar med kortad livslängds som följd, fast ofta går det att styra upp sådana rörelser, ta t.ex. rotorn i en vanlig handborrmaskin, där kan oftast axeln röra sig fritt axiellt i ena ändan och det är bara ändan närmast kuggväxeln som fixerar rörelsen i axelns längdaxel.

Kapsla in.
Det låter väl som en bra ide, men här kan nya problem dyka upp. Förbränningsmotorer har ett kylsystem som leder bort överskottsvärmen och om kylsystemet är vattenburet kan man väl (i princip) kapsla in motorn utan risk för överhettning. Det blir svårt att serva och reparera, men det skulle kanske kunna vara en utväg i vissa fall. Elmotorer måste oftast ha luft för att kylas –något måste leda bort värmen och på tal om el, förbränningsmotorn har ju också eldetaljer som generator och starmotor. Glöm för allt i världen inte bort elektronikboxarna vid motorn som ju hela tiden tillförs ny frisk energi, likaså blir temperaturerna kring avgassystem och turbo väldigt höga. Det kan gå att kapsla in, men värmeproblematiken måste lösas, annars slutar det med haveri eller brand.

Isolera
Oftast menar man då avskärma eller kapsla in och det kan vara en utväg när ljudet är luftburet, men rent praktisk när det gäller vibrationer som kan fortplanta sig i konstruktionen så är en isolator en enkel gummidämpare eller en fjäder, t.ex. en spiral eller bladfjäder som ger efter för snabba rörelser, förutsatt att massan på motsatt sida fjädern är tillräckligt stor.


Eldunderstöd
Ibland måste man tyvärr argumentera för sin sak så det gäller att ha bra på fötterna om man i en grupp vill påverka en konstruktion. Tidiga åtgärder  brukar motarbetas av tidplaneraren/projektledaren, mest av okunnighet, ekonomer brukar hålla igen, mest på grund av dumhet för efterarbete kostar alltid mera. Designer brukar tvära, mest på grund av stolthet, men en erfaren industridesigner som lärt sin läxa kan vara en bra och följsam bundsförvant och samarbetspartner, speciellt om han/hon också lyckas vinna projektledarens öra, men som sagt, det är upp till dig att övertyga medarbetarna om nödvändigheten av vissa åtgärder och förberedelser. Min egen erfarenhet av designers är tyvärr blandade, de kan vara väldigt dyra för projekt. Ett undantag jag stött på är designers som studerat till arkitekter. Akustik lär visst ingå i deras utbildningsplan och de kan ofta tänka sig göra justeringar inom ramarna för det tänkta konstruktionskonceptet om argumenten är de rätta.

Dämpande massor i ramar
Ramverken i många maskiner består ofta av sammansvetsade profiler, det kan vara slutna rör, runda eller fyrkantiga eller så kan det vara öppna profiler som I eller H-balk. Alla balkar kan fungera som resonatorer, ungefär som fiolsträngar. Om två eller flera har samma resonansfrekvens kan de pumpa energi mellan varandra och ljud kan dröja kvar eller till och med förstärkas, se bara på en stämgaffel. Skulle en stämgaffel utsättas för ständig exitering skulle svängningarna bara öka och öka tills... Vart jag vill komma är att en statisk och passiv konstruktion som ett maskinstativ, ett chassi eller en ram mycket väl kan bidra till oljud som måste åtgärdas. Ett enkelt och billigt sätt när det gäller rörformiga profiler är att fylla en del av dem med sand. Det både ändrar massan och dämpar vibrationer. Skrothandlarna gillar det säkert inte, men det är enklare att ta hand om och mycket miljövänligare än att klä in delar av konstruktionen med dämpande material. Med rätt planering vid konstruktionen kan fyllningen till och med göras efter att maskinen byggts färdig, testats och kommit på plats. Vikten kommer givetvis att öka, men inte så mycket som man kanske skulle kunna tro då densiteten är ca 1,5...1,8kg/l torr sand och håligheterna rymmer väldigt lite i förhållande till maskinvikten.
Fast, visst tar det väl emot för en maskiningenjör att ta till något så banalt som sand??? Inte vet jag, jag är elektroniker och saknar sådana hämningar.

Stomljud
Stomljud kan vara en förbannelse. Nästan bokstavligt talat. Ett exempel ur verkliga livet: En god vän hade förälskat sig i en stereoanläggning, en megaanläggning, förmodligen avsedd för scenbruk i en större aula eller på en arena. Den var av välkänt märke, kostade mer än en oskattad årslön och effekten var så hög att slutstegen var inbyggda i själva bashögtalarna. Nu var det här i början på sjuttiotalet och det fanns mycket musik med häftig bas. Basen var så kraftig att den kunde få nålen på skivspelaren att hoppa av (jo, musik lagrades mekaniskt på runda pressade plastskivor på den tiden), men med lite högre nåltryck och en väl dämpad skivspelare med tung tallrik gick det bra att spela riktigt högt. Till saken hörde att stereons ägare bodde på översta våningen på gaveln i en hyreslänga med fyra trappuppgångar. Av någon underlig anledning blev grannarna sällan störda, trots ett intensivt spelande och festande, det vill säga nästan aldrig. En granne i andra änden av längan blev aldrig klok på varför det kändes som jordbävning i köket och porslinet vandrade på hyllorna i vitrinskåpet. Jag upplevde det själv en gång och förstod genast vad det var, men bet ihop. Förklaringen var ganska enkel; Alla har säkert sett en leksak där stålkulor hänger på rad, där varje kula hänger som i en gunga. Om en ytterkula separeras från de övriga och får falla fritt tillbaka till sitt utgångsläge så stöts yttersta kulan i andra ändan på raden av kulor bort till samma nivå som utgångsläget för den första. Jag kallar det akustisk missanpassning, men andra betraktar kanske kulorna på andra sätt och jag tänker inte argumentera emot för de betraktar bara systemet ur en annan synvinkel. Kontentan är i alla fall att gavlarna på det långa huset fladdrade i takt vid vissa frekvenser, men inne i byggnaden märkes i övrigt ingenting.
Överfört på en maskinkonstruktion så skall man se upp med vibrationer som kan ledas längs styva konstruktionselement och exitera* något längre bort. Kanske leder det till att en kapsling, en lucka eller något annat med stor yta börjar väsnas.
Var man bör isolera? Givetvis där vibrationerna går in i stommen, inte där de går ut, för då måste man åtgärda varenda jämra infästningspunkt för vad det nu vara må. Åtgärda källan!
Om det finns något att göra åt byggnader? Tja, man kan ju alltid bygga jättestora cirkelformade längor, utan början och utan slut... Ärligt talat, jag vet inte, men kanske det går att dela betongplattorna i bjälklagen så att de inte samma hårda akustiska koppling mellan lägenheterna, fast i efterhand... Attackera källan och skruva ner volymen.
*Exitera: Tillföra energi. Ex: Slår man på en kyrkklocka får man den att ljuda, -den exiteras vid slaget.

Förbränningsmotorer
Här finns inga patentlösningar när det gäller oljud. Problemen har faktisk snarare ökat än minskat med åren. Det är högre effekter och bättre tillverkningsmetoder som till en del bär skulden. Stålkvaliteten i gjutgodset har förbättrats och gjutmetoderna har förfinats. Motorerna får allt bättre prestanda, samtidigt som de kan göras lättare med tunnare gods i väggarna. Tunnare gods medför mera svikt och minskad massa. De membranlika motorväggarna släpper helt enkelt igenom mera ljud än förr. Säkert skulle det gå att styva upp konstruktionerna, men till priset av högre vikt och något dyrare motorer, så kostnaderna för ljud och vibrationer från motorn skjuts delvis över på chassi och karosskonstruktionen. Ett av problemen med förbränningsmotorer är den branta flanken vid varje explosion som förmår exitera alla möjliga resonatorer med olika frekvenser. Att dämpa vare utsatt komponent och varje utsatt yta är ett hästarbete.  Alla komponenter som rör sig och som har varierande grad av koppling till någon annan är andra källor till vibrationer och oljud. Alla yttre motordetaljer som konstruktörer hängt på den konsol som en del anser motorn vara, ja de svänger snällt med sina respektive resonansfrekvenser, ständigt exiterade av explosionerna innanför det tunna skalet.
Åtgärder? Tja, det gäller att isolera så att vibrationer inte når stommen, kåpor utformas så de inte svänger, stag och annat utformas så de antingen har väldigt höga resonansfrekvenser eller så kan man försöka isolera dem från exitering från motorn. Värmen från motorblocket kan bli hög, men temperaturen är begränsad av motorns kylsystem. Värre är det med värme från avgassystem, turbo och generator. Här fylls det bara på värme hela tiden som måste bort på något sätt. Motorrummet måste helt enkelt ventileras och då kan ljud slippa ut.

Fläktljud
Det finns flera orsaker till fläktljud.
Turbulens vid fläktens spetsar kan bullra ordentligt, speciellt om fläktbladens spetsar börja närma sig ljudhastigheten och dit är det sällan långt, men även vid lägre hastigheter kan det låta rejält. Fläktblad som rör sig i laminära flöden där flödeshastigheten i olika positioner varierar t.ex. för att fläktblad under resans gång passerar ett bälte med nästan stiltje ger garanterat tryckstötar med oljud som följd. Fläktblad som placeras för när kylare ger oljud (för att inte nämna att kylaren då gör ett dåligt jobb), likaså om det finns bultskallar eller andra ojämnheter som kan störa luftflödet nära fläktbladen. Radialfläktar anses ge mera ljud än axialfläktar och vissa olyckligt utformade radialfläktar har en karakteristik som inte ligger långt från en luftvärnssirens, men för den skull skall man nog inte döma ut radialfläkten som kan ha andra bra egenskaper. Det kan ibland vara en bra ide att av t,ex. utrymmesskäl titta på ”vilda” ide'er. Jag har själva fått en axialfläkt att delvis gå över i radialmod med ökad kyleffekt som resultat, något som kunnat utnyttjas till att sänka varvtalet och därmed även bullret ifrån den väldigt trånga konstruktionen.

Fläktgaller
Fläktgaller i stansad plåt kan vara en styggelse. Alla de många skarpa kanterna i luftflödets väg skapar turbulens och därmed oljud. Dessutom utgör plåtytan, trots alla hål, ett membran som kan exiteras av vibrationer och överföra dessa till den omgivande luften. En annan lösning kan vara att pressa ut gälar i stället. Rätt utformade gälar kan styra upp luftflödena och de fria sammanhängande luftvägarna kan bli större och färre tack vare de avlånga gälöppningarna. De pressade gälarna kan dessutom göras väldigt styva och svårexiterade. Se bara upp med avsluten så de inte får skarpa vinklar som ger turbulens. Trådgaller är givetvis en annan lösning som tack vare sin lilla egenyta inte bidrar alltför mycket till buller, -förutsatta att gallret är tillräckligt glest. Fast då kan luftflödets riktning inte styras lika lätt som med gälar, -om nu det har någon betydelse. Även trådgaller kan behöva styvas upp för att tystas om det kan komma i självsvängning. Enklas kan det då vara att pressa in ett par veck som partiellt ger raka, balkformade partier.
Appropå gälar, visst högfrekvent buller kan faktisk ofta riktas om med gälar. Kanske det i din konstruktion går att göra två flugor på smällen?

Hydraulljud
Ljud från hydraulik kan vara rejält otrevligt. Inte nog med att det låter från pumpar och kylfläktar, ventiler och till och med rör, slangar och kopplingar kan ge upphov till en hel del oväsen. Det är oftast inte bara att kapsla in för energi tillförs hela tiden via pumparna och mycket avgår som värme, -värme som i och för sig också kan transporteras bort med hjälp av den cirkulerande hydraulvätskan. Hydraulsystem måste kylas och motorerna som driver pumparna måste också kylas, oavsett om det är förbränningsmotorer eller elmotorer. Olika typer av pumpar låter olika mycket så val av pump kan ha betydelse. Ibland kan det vara ide att välja större pump och långsammare motor, men det är bäst att rådgöra med någon lokal hydraulexpert, glöm bara inte att betona att ljudet har betydelse.
Kaviation* är vanligt, både i ventiler, kopplingar och rör, men det är mest ventiler som ger upphov till oljud. Om systemtrycket är högt och förbrukaren har ett lågt tryckbehov blir det höga hastigheter i trånga passager i ventilerna. Läge för att se över systemtrycket? Kanske någon form av lastkännande hydraulik kan lösa en del av problemen?
Här finns allmänt sett behov för förbättringar, kanske kan ny styrelektronik och behovsstyrda motorer och pumpar spara både energi och ljudmiljö?
Kavitation innebär också ofta slitage och utgifter för reparation och underhåll. Dessutom kan kavitation vid låga oljetemperaturer ge upphov till gasbildning i oljan. Det är olja som förgasas då den kokar vid kavitationen och sedan inte snabbt kollapsar tillbaka till vätska igen. Hydraultanken kan bli full av gasblåsor som kan få tanken att skumma över och om det vill sig riktigt illa så kan olja med gasblåsor sugas in i pumpen med haveri som följd.. Problemet med gasblåsor var i ett fall störst vid temperaturer under 40C. Lösningen den gången var en krycka; oljan fick värmas upp elektriskt innan systemet togs i bruk. (Suck, tur att det inte var i Sibirien.)
*Kavitation: Om vätska strömmar med hög hastighet över en yta kan det partiellt bildas undertryck där det finns oregelbundenheter, detta trots rejält övertryck i systemet. (Jfr: skolans vattensugar). Om flödeshastigheten är tillräckligt hög kan kavitation uppstå var som helst i ett hydraulsystem: i kopplingar, ventiler, krökar…

Buller mellan rum
Rum i bostäder, laboratorier och kontor byggs ofta upp med gipsväggar. Gipsskivor är tunga och har bra dämpförmåga, men de är inte perfekta. Oftast är regelväggarna i villor enkla, dvs. det sätts en gipsskiva på vardera sidan av ett enkelt regelverk. Varje regel får då bära en skiva från vardera rummet. Lite glasull dämpar burkresonansen mellan skivorna och alla är nöjda -nästan. Vad man åstadkommer är två membran där gipsskivorna kopplas ihop via regeln. Rör sig en gipsskiva så följer den andra med. Bättre är då att sätta upp ett dubbelt regelverk, där reglarna är lite förskjutna inåt endera rummet, det räcker med ett par centimeter. Varje regelrad kommer då i kontakt med bara en gipsvägg. Inga stomljud fortplantar sig från ett rum till ett annat, inte rakt igenom väggen i alla fall. Ännu bättre blir det med dubbla lager gips på varje sida, något som brandmyndigheterna också brukar uppskatta. Isoleringen mot burkljudet mellan skivorna får man givetvis inte glömma, trots det modifierade regelverket.

Källan
Försök alltid åtgärda källan till ljud och vibrationer. Det brukar bli billigast och gör det tidigt i konstruktionsarbetet. Konsulter är dyra, likaså ingrepp och ändringar i efterhand.

Textiler och ljudfällor
Textiler och ljudfällor kan göra underverk när det gäller rumsakustik. Människor och deras hjälpapparater (telefoner, datorer, mm) låter och det kan vi väl låta dem göra, men i vissa miljöer kan ljudet bli direkt störande. Ljudabsorbenter i tak och på väggar kan omvandla en del av ljudet till värme. Bäst blir det om absorbenterna placeras så att ljudet kan passera genom dem, t.ex. en textil på en vägg bör inte hänga dikt an utan lyftas fram en bit, kanske en 5…10cm så att tryckvågorna från ljudet försöker pressa luft mellan fibrerna, det är då som ljudet omvandlas till värme, friktionsvärme. En gobeläng som hänger dikt an mot en vägg låter inget ljud passera och dämpar då betydligt sämre. Likaså är stalaktitliknande ljudabsorbenter i taket ofta bättre på att ta hand om ljud än platta ljudabsorbenter som ligger dikt an mot själva taket. Mjuka möbler och belamrade rockhängare inne i ett kontorslandskap utgör också bra komplement till ljuddämpande skiljeväggar -som naturligtvis bör vara ”lagom” luftgenomsläppliga för bästa effekt. Heltäckningsmattor kan vara trevliga ur akustisk och estetisk synvinkel, men fy vad äckliga. Ut med dem! Bort!

Skärmar och sköldar
Man kan avleda buller med hjälp av sköldar, det kan vi se längs våra landsvägar där man kan finna ”bullerplank” av både trä, glas och betong. De dämpar egentligen sällan ljud. Visst kan det bli tystare på andra sidan planket, men ljudet är inte borta förrän det omvandlats till värme och bullerplank fungerar ofta som reflekterande eller avledande sköldar. Vem får det i stället? Det är inte ovanligt att trafikljud studsar på luftlager med olika temperatur och ger störningar längre bort. En porös skärm runt vägarna av t.ex. växter omvandlar ljudvågor till värme och den principen går igen i bl.a. ett mycket intressant ljudisoleringsmaterial som är en sträckmetall i mjuk aluminium med väldigt små hål. Det är egentligen inget isoleringsmaterial, snarare en ljudabsorbent. Ljudvågorna föser luft fram och tillbaka. När luften passerar de små hålen i den profilpressade, ganska tjocka aluminiumplåten omvandlas rörelse och tryckenergin till värme -det blir lite tystare. Plåten i aluminium har dessutom den egenskapen att den är svår att exitera akustiskt, så den bidrar själva minimalt till ljudstörningar. En nackdel är att den bör placeras på ett visst avstånd från ljudkällan, gärna t.ex. kapsla in motorn, växellådan eller vad det nu kan vara på kanske en decimeters avstånd så det blir en ganska stor volym som omsluts. Till viss del kan man förlåta det då plåten är ganska lättformad och kan hanteras i bitar som gör den mer eller mindre lätt att sätta dit och ta bort, men som sagt, den tar plats och den kan i vissa miljöer samla rejält med damm.
(Om jag gillar den? Jo, faktiskt.)
Andra effektiva skärmar är de flyttbara och som används i kontorslandskap, men det skall helst vara de som är luftgenomsläppliga, inte massiva och hårda.

Ljuddämpande mattor
I maskiner och fordon är det vanligt att hitta mattor av fiber som skall dämpa ljud. Lite nytta gör de nog, men mest effektiva i den vägen är ganska tunga saker som mera dämpar genom att reflektera tillbaka ljudet, bort från de membranlika plåtytorna där de sätts, vanligen med klister. Snegla gärna på ”Skärmar och sköldar” på annan plats i den här texten.

Bryggor
I maskininstallationer förekommer nästan alltid bryggor där vibrationer kan överföras från en del till en annan. Ex:
  • Rör. Det kan vara rör för bränsle, luft, hydraulik, avgaser… Om nödvändigt, se dig om efter flexibla varianter, det finns för de flesta medier, tryck ock temperaturer.
  • Slangar. I axialled kan vissa slangar vara lika styva som stavar, i synnerhet hydraulslangar som är stålarmerade, men även sk. PEX-slangar och liknande är styva som biljardköer. Försök få till en krök eller slinga som kan ta upp eventuella längsgående rörelser.
  • Elkablar. De kan verka oskyldiga och det är oftast heller inte bland de värsta syndabockarna. Men samma gäller för kablar som för slangar; en krök eller slinga kan göra underverk.
  • Styrkablar. För t.ex. gasreglage, spjäll och liknande används ofta en wire eller en pianotråd för kraftöverföringen och den kapsling de ligger i kan vara ett styvt PEX-rör eller en stålspiral. –Försök få till en krök som tar upp mindre rörelser mellan rörets/spiralens fästpunkter.
  • Stag. Stöttor och stag kan behöva isoleras på något sätt. Det finns speciella gummielement och fjädrar i mängder att botanisera bland.

Lösa delar
Lösa delar kan skramla eller skapa ohörbara vibrationer som i sin tur kan exitera något någon annan stans. Se till att inget är löst. Fördelarna med att ha allt ordentligt fastsatt på sin plats kan bl.a. vara:
 Den totala massan som rör sig med en viss frekvens blir större, för även t.ex. en enkel komponent har massa och då kan det kanske krävas mera energi för att sätta ditt objekt i svängning.
 Geometrin i en struktur kan bli styvare. Extremfallet är väl om t.ex. en balk i ett fackverk skulle sitta löst… Men det finns många exempel på apparater och maskiner där man kan hitta uppstyvande triangelformationer. Även luckor, kapslingar och fönster kan verka uppstyvande, Se bara i bilindustrin där vindrutan numera limmas på plats för att bli en del av den bärande konstruktionen.

Membran
Membran finns över allt och de kan vara mer eller mindre styva. I luckor och täckplåtar kan man ibland se inpressade avlånga ”dekorationer”. De är inte där bara för syns skull, de utgör uppstyvande balkar. Ett annat sätt är att kröka eller valsa plåtarna så att de blir välvda. Dubbelkrökta ytor, typ konvexa/konkava är ännu styvare.

Prioriteringar
Som maskinbyggare och komponentköpare kan man inte göra mycket åt precisionen i maskinelementen, men man kan försöka använda dem på bästa sätt, -inte bara med tanke på funktionalitet utan också med tanke på buller och vibrationer. Priset har naturligtvis alltid betydelse, men fundera ett slag på vad det kostar att försöka dämpa bort bara ett par ynka dB och ta med det i kalkylen. Kanske kan maskinen du ritar bli mera lättservad om den slipper extra påhäng, som dessutom kanske förhindrar en enkel, billig och effektiv kylning?